h1

Starkt

februari 13, 2009

.

bon

.

Jag hade besök av min präst och min diakon i förrgår.

Länge hade jag gått och funderat över om jag skulle kontakta dem eller ej. Men till slut tog jag steget. Svalde stoltheten och ringde och bad om hjälp.

Den senaste tiden har varit för überjäklig helt enkelt. Människor som jag trott varit mina och familjens vänner, har gått bakom min rygg och gjort ”anmälningar” till socialtjänsten. Inte för något annat än för att markera sitt ogillande emot mig.

Det är så talande sånt här. Människor som utåt vill visa upp en god, kristen och kärleksfull image, begår med berått mod handlingar som de vet får negativa konsekvenser för andra.

Och det här är människor som säger sig vilja hjälpa.

Som tur är har jag starka och positiva krafter på min sida. Krafter som hjälper mig att påvisa det absurda i situationen, för de som har mest negativt att yttra om mig och min familj, har inte haft någon som helst kontakt med oss på väldigt, väldigt länge.

Förutom att chatta med min dotter förstås. Och där belasta henne med förtal av mig. Säga saker om mig som inte bara är osanna, utan också gör min dotter förtvivlad och ledsen.

krigszon1

”Du lever i en krigszon” sa prästen till mig.

Och bad. För mig och med mig.

Det var starkt. Något av det starkaste jag upplevt på länge. Och det hjälpte mig vidare, för jag kan ändå känna – mitt i allt kaos – att jag vilar i en stor trygghet.

.

.

Annonser

29 kommentarer

  1. Har tittat in till dig oregelbundet under mer än ett år, har nog aldrig kommenterat. Men sånt här blir jag så upprörd över!
    Kul att få sån hjälp av sina ”vänner”. NOT. Hoppas att allt ordnar sig till det bästa för dig.


  2. Hej Ann-Katrin!
    Ingen fara,du hör av dej när du vill
    och kan,jag har ibland varit dålig på att
    höra av mej också.
    Hoppas det går bra med dotterns bild ocg data.
    Jag önskar dej en fin Fredag.
    Kramar.


  3. Jag blir så ledsen när jag läser detta, även om jag inte riktigt förstår vad som hänt. Men jag tror att allt kommer att ordna sig för er. Hopppas att det inte drar ut på tiden så länge bara.

    Lycka till.


  4. Hej Bitte! Kul att du gav dig till känna! 🙂

    Ja, man upphör väl aldrig att förundras…

    Tack för dina vänliga ord. Kram!


  5. Hej Agath! Du behöver inte vara orolig, jag vet hur det är ibland. Orken kan svika oss lite till ”kvinns”.

    Det gick jättebra på bild- och datakursen, dottern är helnöjd!

    Kram!


  6. Hej Johanna S! Tack för ditt stöd vännen! Jo, upprörd och ledsen och vanmäktig kan man bli ibland.

    Men visst blir allt bra. Jag VET det!!! 🙂

    Kram!


  7. Ja gälskar dig!


  8. Ichigo, jag älskar dig också hjärtat! 🙂


  9. Härligt att du har fått den hjälp du behöver och att du har hittat ro i dig själv. Kram.


  10. Hej Kvinna, tjej, tant! Tack! Ibland behöver man gå små omvägar för att hitta raka spåret. Mänskligt kanske? 🙂
    Kram!


  11. Hej Wolmer!
    Du skrev hos mig att du önskade hjälpa, bara det att någon kan tänka sig att hjälpa, gör att man får den styrka som man behöver att ta sig igenom en ofta besvärlig situation. Jag känner mig urlakad, vriden, men också i opposition. Mig tar man inte där man sätter mig!


  12. Hej Starry-eyes! Det låter dumt om jag säger att jag ”förstår”, för din situation har jag aldrig befunnit mig i. Men jag kan ändå känna igen det du beskriver. Dels den där uppgivenheten som förlamar hela kroppen och själen, men mitt i detta den Heliga Vreden som ger ny kraft och ork att gå vidare.

    Kram vännen!


  13. Böner kan vara kraftfulla och till stor hjälp… Synd att man glömmer det ibland. Kram!


  14. Hej Monnah! Ja, det är förunderligt vilken kraft som kan förmedlas med enkla medel. Kram på dig också!


  15. Hej Ann-Katrin!
    Jag lnskar dej en fin Alla hjärtans dag.
    Kramar


  16. Äsch Ann-Katrin
    du försdtod va att det skulle
    vara Jag önskar dej en fin Alla hjärtans dag.
    Såg inte felet förrän jag skickade iväg den.
    Kramar igen.


  17. Visst är det märkligt att det förhåller sig som du skriver, att människor som säger sig tro på Gud och Jesus begår illdåd och förnekar vissa att få leva sina egna liv utifrån sina egna förutsättningar och val.

    Nu får du hjälp av rätt människor och jag är glad och tacksam för den sköna sången till de vackra bilderna. Gåshud, ja ja men.


  18. ***Happy Valentine`s day, wolmer!***


  19. Agath, tack detsamma min vän! Kram!


  20. Eva, du har så rätt. Märkligt är egentligen bara förnamnet! Kram på dig syster!


  21. Goran, tack! Och detsamma till dig förstås! 🙂


  22. Ann-Katrin!
    Jag har mest suttit vid TV:n en stund det var ju Brottskod:Försvunnen idag och det ville jag inte missa.
    Men fy vad du har haft det jobbigt idag.
    Hoppas det blir bättre i morgon.
    Godnattkramen.


  23. Hej Agath, och tack! Det blir bättre, det vet jag. Kram på dig vännen!


  24. Kom ihåg det klassiska ”det är mänskligt att fela” Men ”stort att förlåta”.

    I förlåtelsen släpper jag min offer-roll, liksom rullar tillbaka den till förövaren. Och blir fri.


  25. Jag har ju ibland talat med präster, och haft bra diskussioner. Det är tyvärr en medveten politik, från socialdemokratin, att ersätta prästens medlande och förmedlande, med kommunala tjänstemän. Kyrkan har styrts av staten. Präster är högt utbildade och har breda kunskaper som inte längre kommer till sin rätta i samhället. Du och dotter är extremt smarta personer, med konstnärliga behov att uttrycka. Det möter nästan alltid slätstrukna individers motvilja, då de känner att de inte förstår Er. Det skapar ett medvetet eller omedvetet behov av revansch hos svaga människor. Tyvärr är Ni för begåvade, men samtidigt – sårbara för att inte bara be alla dra åt helvete. Ni måste delvis anpassa Er till att vara på den lägre nivån som de bestämmande har.


  26. Hej Eva! Visst är det mänskligt att fela, och jag är i allra högsta grad mänsklig. Precis som vi alla är.

    Jag är glad att jag lär mig hela tiden. Om mig själv och om andra. Insikter jag kanske aldrig fått om jag inte vågat ta vissa steg, även om det sen visar sig att jag gjort felbedömningar.

    Nä, jag tror aldrig att jag kommer att bli ett offer. Och jag ser inte gärna andra som sådana heller, eftersom jag tycker att vi alla går i livets skola, på gott och ont.

    Freedom! 🙂


  27. Liberum-weto, hur bemöter jag det här? 🙂

    Det ligger mycket i det du säger, och visst kan jag ärligt säga att varken jag eller dottern passar in i någon ”lagom-norm”.

    Men att oliktänkande måste uppfattas som hotfullt av människor är för mig ofattbart och jäkligt kränkande. Vad vore världen om inte alla udda människor framhärdat och gått på sin linje?

    Jag har haft mycket med kyrkan att göra i många år, och vet att där finns både samlad kunskap och förståelse, parat med en stor vidsynthet och erfarenhet.

    Vi är i mycket goda händer nu och känner oss trygga med det.

    Tack för dina fina ord!


  28. Hej vännen – tråkigt att du har det som du har det..
    Jag kan ju bara försöka vara med ibland med ord här.
    Eva skrev bra om förlåtelse – det är bra.
    Du finns i mitt hjärta, men ännu bättre du finns i Guds,
    Kram
    Margaretha


  29. Hej Margaretha! Tack ska du ha. Det känns gott att vi alla får vila i något större och mycket kärleksfullt. Allt blir bra. 🙂



Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: