Archive for augusti, 2009

h1

50 000

augusti 31, 2009

.

50000-1

.

Det här är lite larvigt kanske, men jag blev så himla förvånad och GLAD när jag såg att jag passerat 50 000 besökare på denna blogg.

Jag bytte från Passagen till WordPress för drygt tio månader sedan, och jisses vad det har gått undan. Trots en del pauser och frånvaro av och till.

Det är kul det här. Att kunna nå ut och förhoppningsvis beröra en och annan. Samt att kunna knyta kontakter med andra trevliga bloggare runtom i världen.

En liten fanfar på det!

.

.

h1

Skryt

augusti 30, 2009

.

skryt

.

Nu tänker jag skryta lite.

Jag har gått. Jag har gått långt. Väldigt långt.

För att vara jag.

Igår blev det några kilometer, och idag blev det ännu fler kilometer när dottern och jag åkte in till Söder och spankulerade omkring några timmar.

Söder

Sammanlagt har jag nog gått minst en mil denna helg. Och med tanke på att jag för ett år sedan knappt orkade gå etthundra meter, så är det en bedrift.

Knäet är inte okej, och det gör väldigt ont att stödja på det. Och jag måste ha min ”kompis” – alltså rollatorn. Men det funkar!

Inte är det lätt att ta sig fram i stan bland bilar, bussar och folk som trängs. Men jag KAN!!!

Vilken frihet det här är. Jag känner hur livet kommer tillbaka mer och mer. Och tänker att efter min operation så kan det bara bli ännu bättre.

.

.

h1

Snille

augusti 29, 2009

Jag är medlem på en del forum på nätet. S k communities. Så klart att det är rena köttmarknaden, sånt genomskådar man snart. Men jag har hängt med några år och har fått en del kompisar så jag stannar kvar.

Dock händer det att man får en del förslag. Följande fick jag härom kvällen;

xx:    –  Vad heter din MSN?
Jag:   – Jag har inte döpt den än!
xx:    – Men innan du döpte den då?

Vilket ljushuvud!!! ljushuvud

h1

Nattgästen

augusti 28, 2009

.

blue-moon

.

Förra kvällen upptäckte jag att jag fått en nattgäst.

Jag satt i min fåtölj på balkongen och tog ett litet kvällsbloss, när jag såg något i ena ögonvrån. Det var ganska mörkt så först fattade jag inte vad det var. Men efter att ha kisat en stund, upptäckte jag en mås som satt på kanten av mina nedlyfta balkongglas i hörnet och sov. Med huvudet under vingen.

sovande mås

”Den blir väl rädd och flyger sin kos när jag går in” tänkte jag, men icke. Den satt kvar. Och jag tyckte lite synd om den så jag lät den vara.

Morgonen efter så hade han tackat för sig rätt så rejält! Det var rena droppstensformationerna både på glasen och på golvet.

kakka01kakka02

Nu har jag hängt upp glasigt papper, glitter och julpynt på balkongen för att avskräcka honom från att komma igen. Folk tror säkert att jag firar jul några månader för tidigt, men det bjuder jag på.

kula

Vill absolut inte ha mera birdie num num…

.

.

h1

Att krympa olika

augusti 27, 2009

.

centimeter

.

Jag krymper.

Fast ojämnt

Det blir inte riktigt där jag helst vill att det ska gå undan. Runt magen alltså, eller det som ska föreställa midjan.

Jag har krympt även där, men det går som lite trögt…

På andra ställen går det desto fortare. Senaste halvåret verkar det vara benen och fötterna som tunnat ut mest. ”Vilka pinniga ben du har fått!” brukar exxet utbrista när vi ses. Han gillar ju lite större former och tycker att jag är alldeles på tok för liten nu.

Fast det är jag inte alls, långt ifrån.

För några veckor sedan råkade jag hitta en hel driva med gamla skor längst in i en garderob. Snygga skor, knappt använda skor. Pumps, sandaletter, klackeskor, gympadojor, boots… Och så kom jag ihåg att för drygt ett år sedan försökte jag klämma ner fötterna i dem, men det gick inte så bra.

blåsko

Jag var fortfarande ganska svullen om fötter och ben, mina mångåriga bensår hade precis läkt ut och jag hade väl inte fått snurr på cirkulationen i skånkorna riktigt.

Men nu så! Alla skorna passar perfekt, ja de är t o m stora! Lätta att få på, sköna på foten och liiiiiiite snyggare spiror får man allt i sko med lite klack.

Även om det inte är särskilt skönt att gå i sånt nån längre stund. Men jag gläds ändå åt den lilla rest av fåfänga som jag har, för jag trodde att allt sådant var borta hos mig.

Nu kan jag välja. Inte bara bland alla kläder som jag inte kunnat ha på sisådär femton år, utan även skor. Jag färgkoordinerar och matchar och har mig. Och känner mig riktigt piffig!

Fast det är fortfarande lika underbart att ta av sig skorna

.

.

h1

Kärt återseende

augusti 25, 2009

.

Notren

.

I kväll började repetitionerna med motettkören igen efter ett sommaruppehåll som åtminstone gett mig rejäl sångabstinens. Och så hade de flesta andra körvännerna känt också.

Vilka gudagåva det är att få träffas och musicera tillsammans så här. Vi har sån sammanhållning och sångarglädje i min kör, det är som om vi är samma familj.

Nya noter! Couperin, Bach, Monteverdi m m… Och första högmässan är redan nästa söndag, det ska bli så kul så kul!

Här sjunger Botkyrka Motettkör om vänskapen.

.

.

Vad är en vänskap? Kan den förklaras,
Blicken som säger: Vänner är vi
Sällan vi talar om vad vi känner,
vi bara vet det, vet det
Vänner vi skall förbli.

Kanske med åren ses vi rätt sällan
möts inte ofta, skiljas igen
Men när vi träffas, du är densamma
Vi vet det båda,
Vår vänskap varar än.

Fröjd det mig ger att du finns i världen
att vi kan mötas och skiljas så
helt utan fraser, självklart och enkelt
Tänk att en sådan gåva
man kan av livet få.

.

h1

Vilken mix(-er)!

augusti 24, 2009

.

Oj oj oj, vilken helg det har varit!

Trots att det är flera veckor sedan jag fyllde år, blev jag åter uppvaktad av vännerna med presenter. Jag fick en jättefin mixer som är alldeles ypperlig att göra smoothies i. För att inte tala om att mala macadamianötter till ett fint pulver och ha som panering på fisk.

100_2637

Grisar fick jag också. De skymtar i bakgrunden på bilden.

Och sen har jag fått ett bokpaket. Av en beundrare… en lång och stilig gentleman! Häpp! 🙂

100_2638

Böckerna valde han med omsorg, eftersom han känner min smak när det gäller litteratur. Och han fick in en riktig jackpot där, för alla böckerna är nya bekantskaper för mig.

Yngsta dottern har haft lattjolajbans på sitt håll. Hon och hennes pappa besökte en skäggagam vid namn Agneta, och nu är dottern handlöst förälskad.

Agneta

I morgon börjar kören igen, vilket jag har saknat jättemycket över sommaren. Och sen när jag kommit hem, blir det ”Little Britain i USA” på TV.

Livet känns rätt bra just nu. Planeterna tycks vara i harmoni med universum och med mig.

Och om en stund ska jag betala mina räkningar… 😉

.

.