Archive for mars, 2010

h1

Stilla veckan

mars 29, 2010

.

.

Igår inledde vi Stilla Veckan i Botkyrka Kyrka med att sjunga ”Stabat Mater” av Giovanni Battista Pergolesi.

Underbar musik!

Det är några år sedan sist, och den gången var jag solist. Igår var jag ”bara” korist, vilket inte är så bara för det kräver sin kvinna att kunna hålla intonationen uppe när stämmorna ibland nästan ligger och skaver emot varandra i härliga dissonanser och harmonier.

Verket beskriver hur Maria stod vid korset och såg sin sons lidande och död, och prästen drog parallellen till vår värld och vår nutid. Hur vi är åskådare – och ibland även medskyldiga – till att vår underbara jord skövlas och hur resurser uttöms och människor lider.

Tungt men sant.

Men när jag hör musik som den vi framförde igår, så känner jag ändå att det finns en strimma av ljus i allt det tunga och mörka. Och så måste ju människan ha känt i alla tider, annars skulle ingen ha orkat komponera eller måla eller skriva eller hela tiden försökt lyfta det mänskliga upp till högre höjder.

Här nedan två av satserna ur verket, den första och den sista. Den första – Stabat Mater – beskriver hur modern står vid korset och ser sin son lida. Den sista – Quando Corpus Morietur – beskriver önskan om att när min egen kropp dör så må även jag få en plats i Paradiset.

.

.

.

Annonser
h1

Budget

mars 26, 2010

.

.

Efter nästan ett års väntan har jag så äntligen träffat kommunens budgetrådgivare.

Den skuld, som för några år sedan ”bara” var c:a 80 000:-, har nu nått astronomiska dimensioner. Mycket beroende på den gode man jag skaffade för några år sedan, bara för att visa min goda vilja och för att bekräfta att jag ser mycket allvarligt på detta med pengar och ekonomi.

Det skulle jag aldrig ha gjort. Skaffat god man alltså.

Han har under årens lopp inte gjort ett enda dugg för att förbättra min ekonomi, men däremot ska han ha arvode av mig för sysslor som han aldrig utfört.

Nu har jag två överklaganden, till både Tings- och Hovrätt, där jag försöker förklara att allt det som han begär ersättning för, aldrig någonsin har utförts från hans sida.

Femtontusen riksdaler är jag tydligen skyldig honom, och jag varken vill eller kan betala.

Men nu tar budgetrådgivaren över, och jag kan med lätt hjärta luta mig tillbaka och känna att någon annan hjälper mig.

Förmodligen leder det till s k skuldsanering hos KFM, och det kommer att bli tufft i några år, men sen är jag FRI!!!

Fritt är det även i bokhyllan nu, där alla högar med papper och indrivningskrav legat och växt till sig genom åren. Jag fick faktiskt ta en stor resväska för att få plats med alla pappren som jag skulle lämna över.

Funderar på att ställa något vackert och blått föremål på den tomma platsen i hyllan.

Eller bara låta det vara tomt…

.

Ha en trevlig helg alla!

.

.

h1

Passion!

mars 23, 2010

.

.

Från passionskonserten vi gav i Botkyrka Kyrka förra söndagen. ”Ad Ubera Portabimini” ur Buxtehudes Membra Jesu Nostri.

Jag ÄLSKAR barock!

.

h1

Gissa kändis?

mars 23, 2010

.

.

Mariatorget, Stockholm i lördags.

Solen gassade och folk tog av sig jackorna. Tror banne mig vi var uppe i c:a femton plusgrader, för gott var det! Underbart!

Jag satt och väntade på en vän och vände fejan mot solen. Gottigotti! Och som vanligt när jag är inne i stan så får jag span på en eller annan celebritet. Så även denna gång.

Tänkte att ni ska få gissa vem…

Ledord: Film&teater, men även lite opera. Svensk. C:a fyrtio år.

Nån som tror sig veta?

.

.

h1

Stadsvår

mars 19, 2010

.

.

I fjol gick här omkring en nödig hund.
En omisskännlig lukt av tinat bajs
bedövar lätt min andning för en stund.
Jag hör min inre stämmas ”Fan, vad nice!

Nu kan man åter hoppas på en vår.
Till dur stäms nu den flydda vinterns moll.
Det känns att termometerspriten går
till frusnas fröjd en bra bit över noll.”

På detta stöds förhållandet att doft
av tinat bajs kan göra någon glad
när värmen blottar fjolårshöstens stoft.
Så är det när det våras i en stad.

(Linus Ganman 2010)

.

h1

Matt av en matta!

mars 12, 2010

.

.

Här har man kämpat sig tillbaka efter både inflammation i musklerna och en redig infektion, och så ska man gå och ramla på en mattjäkel!

Det hände i tisdags kväll, när jag kom till kyrkan för att repa med kören. Någon av herrarna som anlänt före mig, hade haft den goda smaken att lämna den tunga mattan i entrén i en enda hög, med stora veck.

Eftersom det är alldeles kolmörkt där, så såg jag naturligtvis inte detta, utan fastnade med foten och kryckan i vecket och ramlade handlöst.

Som tur var hade jag tid hos sjukgymnasten nästa morgon, och hon kunde konstatera en ny muskelinflammation. Men som tur var tog i alla fall inte protesen skada. Hade jag ramlat med kroppstyngden på den, ja då vete fasen om jag hade suttit här nu…

Man ska känna att man lever heter det. Och det stämmer ju!

Ha en trevlig helg alla!

.

.

h1

Diskrepans

mars 9, 2010

.

.

Ibland går tankarna i limbo helt.

Just nu har jag fastnat lite kring det här med att skapa trygghet för dem man älskar, kontra att själv bli tagen för given.

Svår balansgång.

Å ena sidan vill man ju sina närmastes allra bästa, och att de ska få känna trygghet och inte vakna varje morgon med en gnagande oro inom sig. Å andra sidan dränerar det mig på kraft så fullkomligt, så jag riskerar att inte orka fortsätta ge och ge.

Hur fyller man på? Med vad?

Uff, är det månne våren som kommer med dessa svårmodiga tankar och känslor?

.

.