Archive for oktober, 2010

h1

25 år!

oktober 25, 2010

.

Idag för exakt 25 år sedan kom du till världen, älskade Rebecka! Kl 10:37 på förmiddagen gjorde du din entré i denna värld och allt föll på plats och blev precis så som det skulle vara.

Grattis på födelsedagen gullungen! Jag älskar dig!

.

.

Annonser
h1

Svar

oktober 22, 2010

Tack för vänliga hälsningar och kommentarer!

Jag har ytterst svårt att sitta länge vid datorn p g a det nyopererade benet, därför får mitt svar bli så här, i ett litet inlägg i stället. Det går fortare 😉

Bleknos

Allt har gått bra. Jag reste mig och gick ut redan några timmar efter operationen och dagen efter fick jag komma hem. Helgen var lite jobbig, morfindimma och svåra smärtor, men nu är jag på benen och ränner som en skottspole hit och dit.

Mycket jobb kring min mamma och hennes demensutredning. Det tar tid och kraft och egentligen är jag lite bekymrad över att det inte finns någon annan som kan hjälpa till, men det är som det är.

Önskar er alla en trevlig helg!

.

.

h1

Stopp

oktober 13, 2010

Hej alla trogna läsare och alla ni som är vänliga och kommenterar och skickar hälsningar!

Det har hänt lite för mycket de senaste månaderna. Jag har varken orkat eller haft tid för bloggandet.

Hel knäplastik

Min knäoperation som skulle äga rum i augusti blev uppskjuten. Jag stupade på målsnöret kan man säga. Låg nere på operation med spinalblockad och allt, och en övernitisk narkossköterska hittade en pytteliten prick på min mage som man bedömde vara misstänkt stafylokockinfektion. Hemskickad med diger antibiotikakur och nytt op-datum i morgon, 14:e oktober.

Mamma

Lilla mamma som snart är 84 år ska demensutredas. Hon ligger f n på sjukhus med bruten fotled. Hon hade gått hemma i flera dygn på det viset utan att vilja ta sig till någon vårdinrättning. Tack vare min äldsta dotter kom hon till akuten i alla fall och på den vägen är det.

Nu behöver jag finnas till hands för mamma i och med att det ska vårdplaneras och man ska försöka hitta någon lämplig plats för henne så länge hon behöver sitta i rullstol. Själv vägrar hon så klart, envis som en gammal get. Tror hon ska klara sig själv hemma och tror att jag och mina döttrar ska kunna ge henne den tillsyn hon behöver.

Men jag kommer att vara väldigt begränsad en tid framöver nu. Och skjuter jag på operationen så kommer jag ändå inte att vara till någon hjälp för varken min mamma eller mina döttrar.

Mamma har bara oss här i Sverige. Resten av släkten bor i Norge, och nog tycker de och har åsikter om allt möjligt, men att komma hit och hjälpa till är tydligen för mycket begärt.

Egentligen skulle jag ha rest till Barcelona nu på fredag. Min kör reser dit för att ge ett par konserter. Men min operation är viktigare och Barcelona finns kvar som tur är.

Så med detta vill jag säga ett förlåt för alla obesvarade kommentarer, men också tala om att jag tänker på er hela tiden och hoppas att ni alla har det bra och att ni fortsätter att blogga. Tids nog kommer jag att börja på igen och uppdatera mig hos er alla.

Stor kram!