Posts Tagged ‘Operation’

h1

Stopp

oktober 13, 2010

Hej alla trogna läsare och alla ni som är vänliga och kommenterar och skickar hälsningar!

Det har hänt lite för mycket de senaste månaderna. Jag har varken orkat eller haft tid för bloggandet.

Hel knäplastik

Min knäoperation som skulle äga rum i augusti blev uppskjuten. Jag stupade på målsnöret kan man säga. Låg nere på operation med spinalblockad och allt, och en övernitisk narkossköterska hittade en pytteliten prick på min mage som man bedömde vara misstänkt stafylokockinfektion. Hemskickad med diger antibiotikakur och nytt op-datum i morgon, 14:e oktober.

Mamma

Lilla mamma som snart är 84 år ska demensutredas. Hon ligger f n på sjukhus med bruten fotled. Hon hade gått hemma i flera dygn på det viset utan att vilja ta sig till någon vårdinrättning. Tack vare min äldsta dotter kom hon till akuten i alla fall och på den vägen är det.

Nu behöver jag finnas till hands för mamma i och med att det ska vårdplaneras och man ska försöka hitta någon lämplig plats för henne så länge hon behöver sitta i rullstol. Själv vägrar hon så klart, envis som en gammal get. Tror hon ska klara sig själv hemma och tror att jag och mina döttrar ska kunna ge henne den tillsyn hon behöver.

Men jag kommer att vara väldigt begränsad en tid framöver nu. Och skjuter jag på operationen så kommer jag ändå inte att vara till någon hjälp för varken min mamma eller mina döttrar.

Mamma har bara oss här i Sverige. Resten av släkten bor i Norge, och nog tycker de och har åsikter om allt möjligt, men att komma hit och hjälpa till är tydligen för mycket begärt.

Egentligen skulle jag ha rest till Barcelona nu på fredag. Min kör reser dit för att ge ett par konserter. Men min operation är viktigare och Barcelona finns kvar som tur är.

Så med detta vill jag säga ett förlåt för alla obesvarade kommentarer, men också tala om att jag tänker på er hela tiden och hoppas att ni alla har det bra och att ni fortsätter att blogga. Tids nog kommer jag att börja på igen och uppdatera mig hos er alla.

Stor kram!

Annonser
h1

Hospitalisering

januari 28, 2010

.

.

Då var det dags för en tids hospitalisering då!

Tidigt i morgon bitti sker ingreppet och nu börjar jag faktiskt bli rätt nervös… Inte så mycket för själva operationen – även om den kommer att ta nästan två timmar och jag kommer att vara vaken och HÖRA precis allting – utan mer för allt runtomkring som bara måste klaffa och inte får gå fel.

Lilltjejen ska vara på korttidshem och äldsta dottern hjälper mig med djuren som ska ha tillsyn och mat dagligen. Och allt kommer säkert att gå alldeles jättebra, men skulle nu någon länk i kedjan brista, ja då rasar liksom allting som ett korthus…


Tre till fem dygns vistelse på sjukhuset räknar man med efter en sån här operation. Själv satsar jag stenhårt på att komma hem redan på måndag igen, men jag vet ju inte. Något kan gå snett eller läkningen kanske inte blir som den ska, och då måste jag stanna kvar lite längre på sjukhuset.

Jag kommer att vara unplugged där, så det blir ännu mer frånvaro från min sida en tid. När jag kommer hem vet jag inte i vilket skick, så kanske jag inte orkar sitta vid datorn den första tiden.

Men så fort jag kan så kommer jag och hälsar på er!

Ha det gott alla, så ses vi på andra sidan operationen. Kram på er!

.

.

h1

Det snurrar på!

januari 23, 2010

.

.

Hej svejs allihop!

Än en gång får jag börja med en ursäkt, jag har verkligen inte haft tid att blogga eller besöka andra bloggare. Det snurrar på fortare och fortare inför min operation, och allt praktiskt som ska ordnas tar tid.

Jag känner mig mest som en slags sambandscentral just nu, men saker och ting faller på plats och allt blir jättebra ändå.

Med detta önskar jag er allihop en fortsatt trevlig helg, och så lovar jag att titta in till er och skriva några rader i veckan som kommer.

Kram på er! Ni är GULD värda allihop!

.

.

h1

Nedräkningen har börjat!

januari 12, 2010

.

.

Idag har jag varit hela dagen på sjukhuset där jag snart ska genomgå min knäplastik-operation.

Förberedelser var vad som stod på agendan.

Hos narkosläkaren blev det både EKG och blodprover, och därefter samtal. Och jag är så glad, för jag slipper narkos! Jag kommer att få spinalblockad i stället, d v s underkroppen kommer att bli helt bedövad, men jag kommer att vara halvvaken under själva operationen.

Sann LCHF-are som jag är, hade jag gruvat mig lite inför glukosdroppet som jag vet att man sätter in. Men även detta går att lösa och jag har numera inskrivet i mina handlingar att jag ska få koksaltlösning i stället. Jippi!!!

Efter narkosläkaren var det dags för samtal med inskrivningssköterskan. Ännu mera väntan. Men hon var trevlig och tillmötesgående, och förstod mig till fullo när jag förklarade att jag absolut inte tänker äta sjukhusmat, och att jag kräver att få ta med egen mat och kunna förvara den på avdelningen.

”Vi brukar inte låta patienterna göra så, men i ditt fall är det ju verkligen befogat!” sa hon, efter att jag visat henne foton av hur jag såg ut före LCHF. Hon var dessutom genuint intresserad av kosten och hade precis skaffat böcker i ämnet, så vi hade en del att prata om.

Därefter var det gruppinformation hos sjukgymnast och arbetsterapeut. Där fick jag fylla i en massa papper med skattningsformulär över hur jag upplever smärta, vilka förväntningar jag har efter operationen och vilka besvär jag har och hur de yttrar sig.

Sen skulle jag mätas och beskådas från alla vinklar och vrår vilket också tog sin lilla tid. Men det är ju viktiga saker och jag vill ju att det här ska bli så BRA, så jag samarbetade glatt och villigt.

Slutligen höll sjukgymnasten ett litet anförande för oss – en andäktig skara – där hon förklarade vad ett knä är (!), vad artros är (!), hur operationen går till och vad vi kan förvänta oss efteråt.

Allt kommer att gå bra! Det enda jag gruvar mig över nu är katetern!

Bläääähhh!!!

Jag förstår ju att jag måste ha en sådan, och själva införandet sker efter spinalblockaden. Men det värsta är ju faktiskt när man ska ddd-rrr-aaa ut den… En UVI kommer med all säkerhet som ett brev på posten.

Men… om en månad är allt detta överståndet och klart!

.

.

h1

Reservdelsmänniska?

april 14, 2009

.

reservdelar

.

Kommer precis från läkaren där jag fick veta svaret på röntgenundersökningen förra veckan.

Det är illa med undertecknad.

Höfterna är paj, men ännu värre var knälederna. ”Det värsta jag sett!” utbrast den gode doktorn, och jag tror honom, så ont som jag har.

Det blev remiss till en ortopedkirurg som har kort väntetid och förhoppningsvis operation i år, men kanske jag måste vänta ännu längre.

Under tiden ska jag knapra ett morfinpreparat  mot smärtorna. Och sitta still.

”Du ska absolut inte belasta knäna, du får inte gå eller stå särskilt mycket” tyckte doktorn. ”Hjälper du mig att byta liv då?” replikerade jag, och han skrattade lite men skakade uppgivet på axlarna…

För hur undviker man att stå och gå när man har tusen och en saker att göra varje dag? Läkare, tandläkare, vårdinrättningar, handläggare, matinköp, tvättstuga och hela livet?

Både min doktor och min sjukgymnast är rörande överens om att jag å ena sidan gått ner väldigt mycket i vikt, vilket i sig är bra för lederna, men å andra sidan belastar jag knäna på tok för mycket. Och för att jag ska kunna fortsätta bli bättre och gå ner mer i vikt så måste jag ju kunna röra på mig.

”Vi får helt enkelt ta en bit i taget på dig och göra dig frisk lite i sänder, så är du fit for fight om ett par år!” sa doktorn.

Jag – en reservdelsmänniska?

Och så här kan kanske en knäplastikoperation gå till… huvva!

.

.