.
.
Allhelgonahelgen stundar och vi är snart inne i november.
Vart tog tiden vägen? Och var finns solljuset? Det verkar plötsligt så avlägset, allt det där som vi gjorde för bara några veckor sedan och som hör sommaren till.
Men det finns glimtar av värme och frid även i detta mörker. Jag tänder ljus varje dag och försöker skapa en varm och ombonad stämning i mitt hem, som äntligen börjar anta formen av MITT hem! Och jag gläds åt detta.
Igår fick min nyaste möbel, en spinett av märket Sperrhake Passau, sin slutgiltiga placering. Och den står så fint där och påminner mig om att musiken alltid finns till glädje och tröst. I mitt hjärta såväl som runtomkring mig. När jag sitter vid spinetten och spelar, känner jag mig förflyttad några århundraden bakåt i tiden, trots att just min lilla möbel är tillverkad på sextiotalet.
Nu stundar Allhelgonahelg. Och jag ska sjunga i kyrkan som traditionen bjuder. Stilla och fridfullt, och folket kommer och går och tänder ljus för sina nära och kära. En av de finaste stunderna på kyrkoåret, och så långt ifrån Halloween som man kan komma.
Malena sjunger för Alla Själar – Allerseelen.
.
.
Fläskdansen 