Nu tänker jag försöka mig på bloggandets ädla konst igen, efter nästan två års uppehåll. En hel del har hänt. Eller kanske ingenting egentligen. Kanske har jag glömt bort hur man gjorde, layouten har ändrats och funktionerna sitter inte i mitt minne… Men vi kanske ses snart!
En trevande början…
oktober 12, 2012Träda
januari 21, 2011.
.
Jag måste låta bloggen gå i träda en tid.
Har väl redan gjort, egentligen. Men nu blir det officiellt liksom. Orkar inte ha det där dåliga samvetet hela tiden för att jag inte svarar på kommentarer eller besöker bloggvänner.
Alltför mycket på tallriken just nu. Mammas Alzheimer med allt vad därtill hör, en hel del problem för egen del. Dessutom har jag nyss legat på sjukhus för dubbelsidig lunginflammation och jag har heller inte kunnat – hunnit – hämta mig efter de operationer jag genomgick i höstas.
Jag återkommer helt klart. Någon gång, längre fram. När tid och ork och energi finnes till att dela med mig av tankar, funderingar och upplevelser.
Allt gott önskas alla läsare och bloggvänner! Jag tänker på er. Hela tiden!
.
Alzheimer
november 8, 2010Litanei
november 6, 2010.
.
En liten hälsning i Allhelgonatid.
Må alla tända ljus sprida värme och glädje i dystra sinnen och må allt gå väl.
För alla.
.
25 år!
oktober 25, 2010Svar
oktober 22, 2010Tack för vänliga hälsningar och kommentarer!
Jag har ytterst svårt att sitta länge vid datorn p g a det nyopererade benet, därför får mitt svar bli så här, i ett litet inlägg i stället. Det går fortare 😉
Allt har gått bra. Jag reste mig och gick ut redan några timmar efter operationen och dagen efter fick jag komma hem. Helgen var lite jobbig, morfindimma och svåra smärtor, men nu är jag på benen och ränner som en skottspole hit och dit.
Mycket jobb kring min mamma och hennes demensutredning. Det tar tid och kraft och egentligen är jag lite bekymrad över att det inte finns någon annan som kan hjälpa till, men det är som det är.
Önskar er alla en trevlig helg!
.
.
Stopp
oktober 13, 2010Hej alla trogna läsare och alla ni som är vänliga och kommenterar och skickar hälsningar!
Det har hänt lite för mycket de senaste månaderna. Jag har varken orkat eller haft tid för bloggandet.
Min knäoperation som skulle äga rum i augusti blev uppskjuten. Jag stupade på målsnöret kan man säga. Låg nere på operation med spinalblockad och allt, och en övernitisk narkossköterska hittade en pytteliten prick på min mage som man bedömde vara misstänkt stafylokockinfektion. Hemskickad med diger antibiotikakur och nytt op-datum i morgon, 14:e oktober.
Lilla mamma som snart är 84 år ska demensutredas. Hon ligger f n på sjukhus med bruten fotled. Hon hade gått hemma i flera dygn på det viset utan att vilja ta sig till någon vårdinrättning. Tack vare min äldsta dotter kom hon till akuten i alla fall och på den vägen är det.
Nu behöver jag finnas till hands för mamma i och med att det ska vårdplaneras och man ska försöka hitta någon lämplig plats för henne så länge hon behöver sitta i rullstol. Själv vägrar hon så klart, envis som en gammal get. Tror hon ska klara sig själv hemma och tror att jag och mina döttrar ska kunna ge henne den tillsyn hon behöver.
Men jag kommer att vara väldigt begränsad en tid framöver nu. Och skjuter jag på operationen så kommer jag ändå inte att vara till någon hjälp för varken min mamma eller mina döttrar.
Mamma har bara oss här i Sverige. Resten av släkten bor i Norge, och nog tycker de och har åsikter om allt möjligt, men att komma hit och hjälpa till är tydligen för mycket begärt.
Egentligen skulle jag ha rest till Barcelona nu på fredag. Min kör reser dit för att ge ett par konserter. Men min operation är viktigare och Barcelona finns kvar som tur är.
Så med detta vill jag säga ett förlåt för alla obesvarade kommentarer, men också tala om att jag tänker på er hela tiden och hoppas att ni alla har det bra och att ni fortsätter att blogga. Tids nog kommer jag att börja på igen och uppdatera mig hos er alla.
Stor kram!
Jag mötte Lasse!
september 17, 2010Mellanlandning
juli 22, 2010.
.
Hej alla goa bloggvänner och läsare!
En liten uppdatering här, innan jag drar vidare på nya äventyr.
Malta var SUPER! Vilket land, vilka människor, vilken himmel, vilket käk… Dit kommer jag absolut att resa igen!
Värmen var total, men det var ändå ljuvligt där nere. Billigt, inga överpriser alls, och ett otroligt vänligt bemötande överallt. Hjälpsamma och språkkunniga invånare.
När vi skulle resa hem, bestämde jag mig för att anlita assistans på flygplatsen, eftersom benen var lite möra. Jag blev erbjuden rullstol och tänke ”Why not?”. Det var premiär för mig, jag har aldrig suttit i en sådan förut, och det kändes konstigt.
Sen blev det många tokiga incidenter när min stackars dotter skulle köra mig till kontroller och gaten och allting och jag satt där i rullstolen och hötte med kryckan och bar mig åt som Hyacinth Bucket! Vi skrattade så vi tjöt! Jag är ju inte världens mest fjäderlätta kvinna precis, och att svänga runt med mig när jag skulle hit och dit, in på tax free och in på toaletten, var en pärs. Men min dotter är stark, hon klarade det galant.
Nu har det varit några dagars hemmaliv och sol och bad. Och igår blev jag grundligt uppvaktad inför min stundande femtioårsdag om några veckor, en total överraskning!
Jag var och hälsade på bekanta som i våras fått sitt fjärde barn och jag ville egentligen bara hälsa på nyförvärvet i all enkelhet. Men när jag kom så hade de pyntat med ballonger och dukade fram världens festmåltid med grillning och tårta och godsaker. Och barnen sjöng för mig och jag fick en underbar blomsteruppsättning och något som jag önskat mig i många år, nämligen en Soda Streamer!
Så nu bubblas det för fullt här! 🙂
I morgon reser jag till Oslo för kärt återseende med kusinerna. Lite sightseeing på nya Holmenkollen och säkert en sväng i Frognerparken också.
Och med dessa ord vill jag önska er alla en fortsatt härlig sommar. Jag kommer att bli flitigare här i slutet av augusti när jag fått min andra operation och bara kan sitta här på kammaren.
Men nu är vädret så fint och jag vill vara ute och leva och datorn står mest och samlar damm. Kanske är det bra och nyttigt, för i tider blir det lite väl mycket sittande vid burken.
Ha det gott allihop! Kram på er alla!
.
PS. Rökning dödar! Det vet man även på Malta, fast där säger man ”It-tipjip joqtol”. Gulligt va?
.